Flytta på dej,
jag vill också ha vatten!!
– Välkomst sektionen –
Välkommen till en av norra Europas viktigaste avelsanläggningar för bevarandet av visenten – europeisk bison. Visenterna är en starkt hotad djurart. Efter första världskriget fanns det bara 50 st visenter kvar i Europa. Idag finns närmare 4500 visenter i olika djurparker och nationalparker. En viktig roll i räddningsarbetet spelade Avesta Visentpark. Här finns idag ett 30-tal visenter. Om du har tur får du se någon av de 4-8 kalvar som föds här varje år.
I stora hägn omgärdat en bondgård från förra sekelskiftet finns de utrotningshotade djuren att beskåda. Kanske står hela flocken på andra sidan avspärrningarna och tittar nyfiket på dig eller så är de på väg in bland träden för att äta löv och få skugga. Visenterna är flockdjur och lever i hjordar på mellan 10-30 djur.
Som första kommun i Europa har Avesta 2014 skrivit ett 10-årigt samarbetsavtal med Rewilding Europe om utplacering av visenter i det fria. Mellan 5-10 visenter per år kommer att transporteras från Avesta Visentpark för att släppas i nationalparker i Karpaterna.
En visenttjur kan väga upp till 1 ton och ha en boghöjd på nästan 1,90 m. De kan bli ca 2,90 m långa. Tjurarna är väl medvetna om sin storlek och styrka så det gäller att hålla sig på rätt sida av staketet. Kon är något mindre och väger upp mot 600-700 kg. Kalvarna väger mellan 16-30 kg vid födseln. Trots tjurens storlek och styrka är det en gammal ko som leder flocken.
I Avesta Visentpark finns ett mysigt ladugårdsfik. Här erbjuds hembakat fikabröd och lättare lunchrätter som du kan avnjuta inomhus i det hemtrevliga fiket eller utomhus i den lummiga trädgården, eller varför inte under tak i vårt tipi.
Om du är allergisk ber vi dig ta kontakt med personalen, vi har alternativ till dig också.
Besök gärna vår facebooksida för aktuella menyerbjudanden, välkommen!
Självklart är Avesta Visentpark ett besöksmål för hela familjen! Här finns det bland annat stora grönområden att busa på, en mysig lekstuga att leka i, klätterstolpe, gungor, hopphage och styltor.
I lekstallet med sina boxar och käppvisenter kan barnen vara inomhus och leka även vid regnigt väder. I den lilla lekstugan kan barnen färglägga visenter att ta med hem. Eller varför inte laga lite mat och leka visentcafé?
Visentparken är inte bara ett populärt turistmål. Förutom att den utrotningshotade arten ges förutsättning att leva vidare tack vare parken så gör den även annan viktig samhällsnytta.
Visentföreståndaren Rikard Wiklund berättar mer i artikeln här under.
♥️ Kärleksnästet förenar nytta med nöje
kampanj.mittmedia.se
Avelsanläggning för bevarandet av visenten
Visenterna (europeisk bison) levde under bronsåldern i de svenska lövskogarna i hela södra Sverige ända upp till de väldiga skogarna i Tiveden och Kolmården. Visenterna försvann någon gång under början av medeltiden från den svenska faunan. Kanske kommer de åter att ströva fritt i de svenska skogarna, men tills dess är du välkommen att besöka visenterna i Avesta.
Kanske står hela flocken på andra sidan staketet och tittar nyfiket på dig, eller så är de på väg in bland träden för att äta löv eller få skugga. Visenterna är flockdjur och lever i hjordar på mellan 10 och 30 djur. Avesta Visentpark är en av Europas viktigaste avelscentraler för bevarandet av visenterna, och deltar i EBCC’s (European Bison Conservation Center) internationella räddningsarbetet. Från Avesta visentpark transporterades två kvigor till rumänska Karpaterna sommaren 2009, och genom djurens märkning har vi kunnat följa dem och vet att de har det bra. Därefter har det skett transporter av sex visenter under våren 2014 samt nio visenter våren 2017 . Parken har 30-talet djur som går i två flockar i varsitt stort hägn. Några går också i mindre hägn som man kan besöka tillsammans med guide.
Visenterna är stora och väl medvetna om sin styrka. En tjur kan väga upp mot 800-1000 kg, och försvarar sin flock. Kon är något mindre och väger upp mot 600-700 kg. Kalvarna väger mellan 16 och 30 kg vid födseln. Trots tjurens storlek och styrka är det en gammal ko som leder flocken. Sommaren 2010 fick Avesta Visentpark 8 kalvar, vilket var mer än någon annan avelscentral i Europa.
Visenten försvann ur Sveriges fauna för cirka tusen år sedan. Däremot levde den vidare i Mellaneuropa. Efter första världskriget utrotades de sista visenterna i vilt tillstånd som fanns i Polen. Endast 54 individer återstod då i olika djurparker. Bevarandeprojektet som fortfarande pågår har räddat arten från att utrotas helt och hållet. Idag finns frilevande visenter främst i Polen, men även i Vitryssland, Ukraina och i Ryssland. Karta över visentens utbredning i Europa. På kartan ser du visentens utbredning i Europa (länder med minst 40 visenter – ju större prick, desto fler visenter). Visenter är flockdjur och lever i hjordar på 10-30 djur, som leds av en gammal tjur. De lever i lövskog, eller lövskogsdominerad blandskog med öppna gläntor. De är idisslare med fyra magar som vanliga kor och lever på gräs, örter, bark och kvistar.
Ordning: Partåiga hovdjur(Artiodactyla) Familj: Slidhornsdjur (Bovidae) Medelvikt: Ko: 450kg Tjur: 850 kg Mankhöjd: ca 180 cm Parningstid: augusti-september Dräktighetstid: 8-9 månader Antal kalvar: normalt 1 Könsmognad: hondjur vid 2 års ålder, handjur vid 3 års ålder. Medellivslängd: 12 år, men kan bli 27 år i djurpark
Visenten är nära släkt med den amerikanska bisonoxen. Mycket gamla djur lever ofta som enstöringar. Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Visenternas tunga är blå.
Till Avesta kom visenterna genom Generalkonsuln Axel Ax:son Johnsons stora intresse för att bidra till att rädda rasen från utrotning. Han var då ägare av Avesta Jernverk. I början av 1900-talet fanns endast ett fåtal visenter kvar i Europa och främst i den polska urskogen i Bialowieza. Den polske zoologen Jan Sztolcman var den förste som såg vad som höll på att hända och sände ut ett upprop om bildandet av en räddningsaktion. År 1923 inleds räddningsaktionen genom avel på de 54 visenter som fanns kvar i djurparker och avelscentraler.
Skansen i Stockholm hade vi den tiden 10 visenter och Axel Ax:son Johnson erbjöd sin vän intendenten på Skansen, Alarik Behm att bygga hägn för sex av djuren på sina marker i de västmanländska skogarna i närheten av Långsjön i Norberg, för att man skulle kunna utveckla aveln. År 1939 flyttade de till Stubbsveden i Avesta och här har de varit sedan dess.
Under andra världskriget var det bara Avesta och Skansen som befann sig utanför krigszonerna, och vid krigets slut kunde man konstatera att bara 9 avelscentraler överlevt. År 1965 hade Avesta Visentpark vuxit och hade 36 visenter. Den var då störst i världen som avelsanläggning och hade mycket gott rykte. Visenter skickades i början av 70-talet från Avesta över Nordsjön till England för att bygga upp nya avelshjordar där. Även till Avesta kom betydelsefulla importer. År 1969 kom tjuren Pudam från sydvästra Polen. Pudam skulle växa och bli en stor ståtlig visent som förevigades genom konstnären Lars Anderssons rostfria skulptur i Stadshusparken i Avesta.
År 1952, samma år som visenten antogs som varumärke för Avesta Jernverks rostfria stål, släpptes de första visenterna åter ut i frihet i Bialowiezas urskog. Idag finns ca 5500 visenter i Europa, varav ca 1500 i djurparker och avelsanläggningar, och 2500 i frihet i nationalparker och skogsområden i bland annat Ryssland, Polen, Rumänien och Ukraina.
Fortfarande finns dock visenten med på Internationella Naturvårdsunionens röda lista över starkt hotade djur. Avesta Visentpark deltar alltjämt i den stora räddningsaktionen.
Var uppmärksam på att visenterna, trots att de ser lugna ut, är snabba och lättretade. Inte ens de djur som är födda här blir tamboskap. Ingen skötare går in i hägnen utan att ha kontroll var djuren befinner sig och att det finns en säker reträttväg.
1 week 14 hours ago